emmaohgren

Det kommer en konstig känsla krypande. Jag har alltid försökt mota bort den för jag gillar den inte egentligen. Jag är för hård och tuff och håller inte på med sådant. Dessutom är jag en skeptiker och tror att även om den känslan kanske kan finnas så är det bara ett kort tag innan den byts ut till sin motsats. Men det kanske är värt att ha den ett litet tag än inte alls? Om man tar för givet att pojkar är störda i huvudet och inte kan bete sig så blir man inte så besviken kanske? Ut gångspunkten är att det kanske kan vara roligt i ett år. Eller? Är den ändå bättre att vara utan? Ja..jag vet..genusvetaren i mig råkade skrika till. Det är inte bara pojkar som är störda i huvudet för det är minsann tjejer också. Ja, ingen tvivel som saken men nu är jag inte homosexuell eller bisexuell och planerar därför inte därefter. Men det ser onekligen gulligt ut med små stula kyssar och ..ni vet....sån där riktig romatik. Den så det hissnar i magen och man mår nästan bara dåligt. JA! Tipptopp. Jag gillar i alla fall att titta på spektaklet på film och se när andra tindrar med ögonen mot varandra. Undra om jag ska öva upp tindrandet också?
Gaaah..nä...det går inte. Det är inte för mig än. Jag fortsätter vara iskall hårdrockare som går fram som en bulldozer och darrar endast i ensamhet.

De dagar jag inte har hjärnverksamhet nog för att komma på en rubrik som stämmer till texten så slängs i regel winamp på och den låt som spelas får bli rubrik. Nu vet ni min allra djupaste hemligaste hemlis. Måste skaffa en ny hemlis. Jag kan bjuda på en till hemlis. Igår satt jag och TOK sjöng till låten in excelsius deo bara för att jag kände att stämman i refrängen var så skön att få till perfekt. Ingen kommer någonsin att få höra om det inte blir av misstag. Lätt hänt. Plottrade runt och tjaffsade fram ljulshit igår också. Det blev ganska mysigt och de tomtejävlar jag inte ville veta av fick göra djupdykning ner i sopsäcken som alltid när jag städar och donar. Idag var jag världens bästa Emma och jobbade extra på jobbet..eller...jag var halvbra. Snäll som jobbade extra men kass som knappt kunde hålla mig vaken på passet. Huj vad jag fick kämpa men nätterna är fyllda av annan tankeverksamhet att somna blir sekundärt. Tids nog kommer jag att slockna ändå.
Måste bara slänga en jävla doja på umeå kommun som buttfuckar sina anställda. Fick lönebesked idag där det skulle utbetalas sista månadens ob-tillägg och oanvända semesterdagar skulle också komma i slantar. Vad fick jag?! Inte en enda spänn. Detta skall överklagas. Det ska de ha jävligt klart för sig.
Annat att göra nu.
Baj

Jag har ont i nacken. Jag tror jag dansade fuldans lite väl energiskt på bodegan i helgen. Sedan skulle två killar bråka men en skock med tjejer höll isär dem och skulle ha dem till att låta bli. Jag tyckte det var fullständigt absurt. Klart som fan att de sak slåss så jag stod bredvid ena pojken och hoppade jämfota medan jag försökte övertala honom att slåss..." asså ba litegran då?"..men då flinade han bara åt mig och då kände jag att loppet var kört. Jag skulle inte få någon kvällsunderhållning alls. Jag har förutom det varit huslig och knåpat ihop julgodisar. Jag tror att de är goda som satan, men jag vill inte äta dem för En Annan Spelgrupp för de menade att jag skulle äta mat först. Tråkslag. Så nu glömde jag bort dem helt. Det har nu gått sju hela spelträffar och vi har inte kommit oss bort från N.Y än. Enligt vissa som spelat tidigare skulle det kunna klassas som världrekord, men vi spelar ju som vi vill och har inte bråttom någonstans. Till exempel kan min karaktär pojken sitta med prästkakraktären och samtala om liv och leverne tämligen långa stunder.
Nu funderar jag på att få till någon sorts myskänsla och krypa in under täcket.

Satt på måte i afton jag minsann. Jadå. Jag borde ha stoppat någon på vägen dit och spontanpratat med dem om att jag ska på möte, men istället blev det surr med ny medlem i valberedningen som hette Johan. Han frågade om jag bodde i skogshuset. Den benämningen tilltalade mig. Jag kan (om jag vill) blunda och låtsas att jag bor i en skogsglänta där ett ufo parkerat. Dessutom borde en viss medlem i En Annan Spelgrupp bli dyngstolt över oss för vi klubbade igenom beslut att man FÅR bygga bastu i lägenheter om man vill. Majoriteten av närvarande var över 70 och tyckte det var fullkommligen absurt, men tji fick de. På deras tid kanske det var förbjudet men inte numera. Dessutom var det med en ny snubbe där (eller ung i alla fall..vad vet jag...jag har aldrig varit på styrelsemöte där förut) som tog på sig ansvaret att vara IT-ansvarig. Han fick en applåd för sitt beslut för nu kunde gamlingarna pusta ut och inte behövs bry sig om hemsidan. Det där är lätt ihoptjänade pengar tror jag. I alla fall om man kan datorer. Det kan inte jag så jag nöjde mig med att återigen anmäla mig til utegruppen/trivselgruppen. Hej och hå vad trivsamt det ska bli framöver och utemiljön ska bli GRYMT vacker. Hujedamej. Min granne passade på att berätta om hur kallt det drar om henner fötter inne på toaletten. Alla tyckte det var en aning skumt då toaletter i regel har frånluft och inte inluft ..eller tilluft..vad det nu heter.
I alla jävla fall känner jag min duktig som engagerar mig. Det gör ändå bara att det känns ännu hemtrevligare. Jag känner nu fler av mina grannar och rätt som det är kan vi sitta tillsammans och grilla på en uteplats som jag varit med och designat. Jag vill ha syrén och sådant..dessutom ääälskar jag de där buskarna som får vita bär på vintern...ni vet..ja..eller inte. Nuså. Babblat färdigt. Adjökens!

I did it again...fast inte lika brutalt denna gång. Cyjlade hem och var mer hungrig än trött och tänkte att det här blir ba bulla å de planer jag har för dagen kan jag köra igång med så fort jag är färdig med att borta tänderna. Men så skulle jag bara läsa en tidning tvärt i soffan...och bara ha lite filt på mig och bara luta huvudet på kudden lite. SNARK!!! Observera dock att klockan "bara" äe runt elvasnåret och inte två i alla fall. Hoppet finns ännu. Jag är nämligen bra peppad på att baka de blåbärskakor jag började dregla över när jag och två kamrater tog fasligt lång promenad igår. Upp på berget där fröet las till SL´s kommande filmmanus. Det hade med död att göra och var ohyggligt likt den verklighet vi delade igår. Men jag ser ingen anledning att döda honom än. Däremot är det han som kan döda mig och de andra som befinner sig i fiktiva New York och inte har tagit oss till varken London eller Kairo än, men han verkar beslutsa att låta oss överleva prologen i alla fall. Åh..fatta att nästa år ska jag plocka blåbär i SINNE och sedan spara hinkar i frysen för sådana här impuls idéer. Nu måste jag altså till ICA och köpa blåbär för pengar. Det är bakvänt naaaaanting. Måste dessutom leta upp recept nu på julgodis som jag vill ha för att nästa helg blir en bra helg. Då ska jag baka dylikt med min mor och se om det är roligt eller inte.
Nämen för fan..upp å hoppa nu Emman. Sitt inte bara här.
Dagen visdomsord: akta er för att förknippa deppression med vanlig jävla PMS.

Oj! Egentligne är jag lite imponerad av mig själv och vill ta patent. Då jag misstänker att detta är på tok för omständigt så delger jag er mitt senaste mardrömsalster.
Drömmer om att två unga tjejer köper en docka som är lik onda tjejen i Ringu...ni vet. Dockan levereas inlindad i plast och sedan en stor matta på det. Otroligt verklighetstrogen. Tjejerna lindar upp sitt "paket" och är nöja med dockan för hon ser läbbig ut. Vita ögon och så. En snabb drömsekvens så använder ena tjejen dockan som en buktalar docka och då är den helt täckt i blod. Snart upptäcker flickorna i alla fall att de är avskärmade från verkligheten de trodde de tillhörde. Avskärmade av en genomskinlig plastpresenning. De försöker komma igenom men den är för stark.  Sedan är jag en av spöktjejerna och har sex med en kille. Han har egentligen sex med sin tjej men jag är där (osynlig) och gör allting mycket bättre innan hon hinner röra honom).  En tjej får snart panik och vill nå sin mamma. Hon slår vilt med händerna mot sin mamma. Hon skriker och gråter, men hon når inte fram på grund av presenningen. I verklignheten vänder sig mamma om och upptäcker att väggen buktar helt plötsligt ut mot henne och hon skriker högt. Allt detta är akompanjerat av skräckfilmsljud och musik. Komponerat av undertecknad själv i drömtillstånd. När jag vaknar är jag inte rädd..eller först är jag det på grund av mammans ansiktsutryck men sedan blir jag mer faschinerad av detaljrikedommen i tidigare sekvenser. Den som innefattar naket objekt av manlig art. Japp. Jag tror att han är brodern Stakehaouse i true blood. Jag får den känslan i alla fall. Jag tror ändå att manus till hygglig skräckfilm finns inbäddat här.

Dagen blev ju helt jävla bakåfram. Skulle vara en hurtbulle och simma efter avklarat jobbpass i morse. Det gjorde jag också Simmade som en liten räkodlare i en timme. Bastade lääääänge. Men sedan tog orken slut. Höll på att tippa av cykeln på väg hem. Yr i bollen och trött som fan. John Blund drog våldsamt i ögonlocken på mig. Kom hem och la mig för att vila en aning. Sådant brukar alltid ha asbra resultat. Somnade som en dumjävel och vaknade klockan 14.. YEEHAA!! Kan inte riktigt påstå att jag direkt vaknade upp sedan heller. Dråsade runt i mitt hem och kikade på saker jag äger som står på olika ställen. Funderade på att byta plats på några och kanske skrapa bort damm från andra men inte mycket av det ajg täntke blev verkligen av. En kanna av Kristers mörkrostade kaffe senare blev jag lite piggare och finner plötsligt mig själv i en situation då jag sorterar i mina gardiner. Jag är en skum jänta. Varför gör jag sådant? Blev det finare efteråt? Det är som den ständiga frågan varför det blir fint när man krattar. Gardinerna i den stora kistan än i alla fulla fall fint vikta nu. Jag har fått fast 12 pusselbitar på mitt pussel och jag har läst ut två böcker. Nu vill jag sjunga dig milda sånger var som träffsäker på något vis. Intetsägande med träffsäker. Jag kan känna lukten i den yngre kvinnans hus nästan.
Nu är planen att ta reda på vad som gick fel idag. Inte kan jag ha blivit så utmattad av att simma en timme? Jag gled ju mest runt och såg vacker ut. Vissa var helt galna där. De tog upp massvis med plats. De guppade upp och ner med huvudet och frustade som kåta tjurar. Inte vackert alls. De vevade på med armarna för att simma tokfort och plaskade hejvilt. Detta orsakade svallvågor som jag satte i näsan och kraxade själv ett tag. Så är det att simma. Men jag har redan träningsvärk i stjärten så det är positivt också. Kanske jag ska basta lite kortare stund nästa gång för att inte bli trött. Jag var så knäckt som man kunde bli då man var liten och lekte säl eller sjöjungfru i flera jävlar timmar som liten på badhuset. På den tiden då det kostade två (TVÅ!) kronor inträde och en piggelin kostade en femma. Sju kronor och dagen var gjord. Nä...det är dags för Link att svinga sitt svärd igen. Ingen mer träning idag. Inte ens en promenad. No way!

Hm...råkade göra en mental supervurpa igår. Jag vet vad som orsakade den men det skriver jag inte här. Sen kom det fler saker i kombination som gav den förtärnade elden mycket mer bränsle. Jag tror till exempel inte att boken jag läste var bra för mig. Jag ska inte hålla på med existensiella förfrågningar just nu. De orskar bara panik och gör min paralyserad. Jag börjar bara tänka att inget spelar någon roll och får så svårt att se framåt. Idag är en bättre dag nu....den började lite halvsegt den också. Ögonen gick knappt att öppna för de var så svullna. Men nu har jag tränat och skuttat bort överflödig energi. Promenaden efter träningen känns minst lika viktig som själva dansen. När det småregnar som ikväll och jag går extra långsamt. Sedan har jag upptäckt att om jag INTE lyssnar på musik har jag en mindre benägenhet att bli irriterad. Sedan har jag även spenderat tid med Link idag. Han har dödat tre bossar än så länge och fick just grävarhandskarna. Japp. Sådant gör mig på bra humör. Nu får jag hoppas att jag gjort bort det här på ett tag. Jag bokar genast in massvis med träning. På lördag är det något sorts aerobics maraton verkar det som. På ett pass skulle man tvillra på med en stol. Jag är GRYMT sugen på att anmäla mig, men hur mycket kan en människa träna? Nu ska jag läsa bok och få upp lite värme under täcket.
Sådant är mitt liv. Jävligt upp och jävligt ner. Nu är det balanserat men inte i mitten...ganska långt ner. Äh.jag kan inte förklara ändå. Sod off!

Det är med yttersta ansträngning som undertecknad kan sitta här och skriva. Träningsvärken skriker i min arma kropp. Mest ont i armveck och "vingarna" vaffan det nu heter och låren och skulderbladen och så vidare. Men det är lite halvt skönt också. Hittils har min vecka haft temat bakochfram. Alla dagar har varit konstiga och saker har inte skett så som jag tänkt ut dem. Bara ens ådan sak att inte göra något alls fram till 14 och sedan dra igång allt möjligt efteråt. Då det dessutom börjar skymma vid 14 så känns det som att man gör det på morgonen men lite fantasi. =) Att vakna, fara och köra pilates, basta som en galning, komma hem, äta mat, tupplura och SEN fara till jobbet var också underligt.
Då kommer vi till anledningen till dagens rubrik. Ställde mig och väntade på bussen igår då en ung pojke börjar prata med mig. Eftersom jag lyssnar på musik hörde jag inte vad han sa. Då jag drg ut lurarna hörde jag. "vet du vem det här är?" och så pekade yngligen på någon man som ingick i reklam på sidan av busskuren. Just denna handlade om postkodslotteriet. "Nä" blev mitt svar. "det vet jag inte vem det är". "Jamen vad står det?" ville ynglingen veta då. När jag citerade texten verkade pojken nöjd och försvann någonstans. Inte skulle han med bussen i alla fall. På promenad hem från träningen mötte jag en kvinna med rollator som även hon stannade upp och började prata med mig. Upprepade samma procedur så musik strömmade i mina öron. "Jag ska på möte jag. Klockan 19-21 har socialdemokraterna möte på mariehemsvägen 13 (eller vad det nu var) och jag har bakat både bullar och blåbärskaka jag". "Jaha....vad lyxigt gott" blev mitt svar, men då hade tanten redan rullat igång rullatorn på väg bort. Hon hade väl fullfölljt sitt syfte med mig. Själv blev jag mest bara sugen på mormors blåbärskakor. Naaaam. Nu frukost och sen......vet i fan. =)

Att ställa väckarklockan på sovmorgonen för att bege sig iväg för att tänja lilla kroppen är inget jag pysslar med i vanliga fall, men idag var det tydligen dags. Kände bara för att göra något åt min stelhet.Jag kan inte gå runt och känna mig som en gravid tegelvägg. Det var en blandning mellan yoga, tahi chi och pilates. Jag var iiiiiinte vigast i gruppen kan jag lova. Somliga snörde benen fem varv runt sin egen skalle och kunde vika ihop sig totalt. Själv var jag mest nervös att släppa iväg en rökare när jag knyckalde ihop magen på det där viset. Men det gav ändå en viss mersmak. Inte mist då passet var över och jag bastade lääänge. Tyvärr kom jag inte ihåg badkläderna så jag fick inte äntra ångbastun men nästa gång då jävlar. Sedan då jag tänjt klart och bastat och allt möjligt så cyklade jag en sväng förbi affären och handlade god mat och åt som en dumjävel då jag kom hem och tog en tupplur under varma filten på 30 minuter. Sen fick jag kaffe av mig själv för jag är så snäll. Nu ska jag snart pallra iväg mig själv till jobbet och tjäna lite pengar. Sy knappar ska jag göra. HÄPP!!