emmaohgren

Cyklade hem från jobbet idag och kände att jag vill fara hem till mamma och hänga med henne lite. Så i eftermiddag blir det buss mot Nördis. Buss därför att det är skönare att åka än att köra. Så funkar jag. Kan jag slippa köra bil så är jag glader. Eftersom mamma bor i en liten rutten by så bad hon mig införskaffa en mascara åt na. Det finns bara apotekets mascara där...eller konsums. Det finns en borde som vibrerar när man trycker på en knapp. Hur lat är man inte då? Inte ens idas gnida in svart färg på några strån. Tänker på gammeldags mascara då man spottade på en svart kaka ungefär och hade en pytteliten kam som man kletade i det svarta med och sen på fransar här och där..men nu var det inte det jag skulle prata om.
Igår var jag nere i centrum av den stora staden och var bestämd på punkten att jag skulle hitta något åt mitt fejs. Det lider ordentliga kval nu när det sitter på en människa som inte ids bry sig. En dunk med allmän kräm med pump är det som stått till förfogande. Det har osm räckt tyckte jag, men nu börjar det se överjävligt ut i hyn. Samtidigt ids jag sällan pjollra på med vadd hit och rondeller dit och förtioelva flaskor i miniatyr med shit i. Vad jag däremot orkade köpa (och då var det LYX i min värld) var ett slags serum som tydligen ska återfukta och inte fetta in som krämer gör. SKumt tyckte jag men jävlar i lådan vad det funkade gött. Min ansikte jublar och strålar..eller något ditåt. Det är ändå lite skönt att pyssla om sig själv lite. Även om det bara handlar om att smörja in sig med good shit eller sträcka ut ryggen ordentligt eller äta en asgod kaka till kaffe. Å då är det inte äckelkaffe för 29.90 från ICA utan BRA kaffe. Nu ska jag packa väskan. Hinner inte skriva mer nu. Hej och då.

När jag kommer hem efter avklarat nattjobbpass är det lätt att mysa ner sig bredvid sov-varm pojkvän i sängen, men nackdelarna övervinner fördelarna ibland. När jag somnar om (som en klubbad säl) blir hela dagen fucked upp för jag vaknar aldrig till riktigt igen. Så nu befinner jag mig här och tjursitter vid datorn istället. Det går lättare nu eftersom det inte är becksvart ute. Rätt så najs faktiskt. Snart sommar och allt.
I alla fall bor vi här nu. Den mest seglivade flytt börjar närma sig sitt slut. Saker börjar vara i närheten av sin plats. Det är lite jox kvar bara. Datarummet ska målas om. Ny kran i köket och koppla elsaker, men det är detaljer bara. Nu väntar jag bara på att någon ska komma och köpa min gamla lägenhet. Jag har haft maximal otur med spekulanter minsann. En gång skulle vi precis skriva på kontrakt så får hon besked om cancer. En annan ville absolut pruta 50 000. Jag vägrade givetvis. Gör 50 000 kan jag vänta extremt länge på en "riktig" köpare. Nu slipper jag i alla fall dit för att vattna blommor och hämta post. Sweetness. För nu bor jag här uppe på kullen och kikar ut över mina domäner....eller något ditåt.
Igår satt jag och väntade och väntade för inte mindre än två nära vänner (eller..en av dom är ju systern jag aldrig fick så vi är lite närmare än vänner) skulle få barn. Men jag har inte hört ett knyst. Båda bäbisarna verkar ha det för bra i magarna och vägra komma ut. En av bäbisarna kommer att jollra på franska så att tant Emma inte fattar något, men det är i ett senare skede än det nuvarande. Den andra bäbisen är min släkt och kommer därför att bli bortskämd av mig så djävulusiskt. Det är så man får göra som...tjöööh...vad i fan blir jag...tant bara? Min kusins bäbis blir min....nä det finns nog inget ord. Jävla skit. Jag får komma på ett själv. Plastmoster? Plastmonster?
Nu är det hög tid för koffein i mitt blodsystem. Gör nu onsdagen till en mäktig dag. Det ska jag. Härå!