emmaohgren

Här sitter jag med en jävla massa mat i magen. Det blev spontanshopping på stan med mor och bror och en bror till och hans fästmö för de hittade vi inne på en affär så vi tog med dom. Jag blev halsduksvansinne och började bara spana på sådana. Jag köpte även. Pengarna flög. Mest spenderade jag på bolaget för jag blev så innåthelvette sugen på GH och RB och öl. Det jag är sugen på brukar jag i regel fixa så jag ska jobba på det. Nästa gång jag blir rik SKAAA jag handla tv spel. Jag vill ha allt och lite till. Förstå vad EXP jag skull få om hela bokhyllan skulle vara proppad av PS, PSP, GC, X-BOX, X-BOX 360, och andra förkortningar as well. Helvete vad jag skulle få ligga. Jag skulle aldrig få kliva upp...hmm..genast slår det mig vilka enorma nackdelar som följer med denna utopi. Jag får dra ner persiennerna och spela i smyg utan att säga till NÅN att jag har spel...ja jag ska inte berätta för en själ förutom de som läser på internet. Det kan inte vara många....alls.
Yuck. Jag luktar surt idag och borde verkligen vara extramt jäval mycket mer produktiv än vad jag är just nu. Prova kläder, palnera för imorgon då det faktiskt är nyår, tvätta mig och handla något som man kan äta på....såsåom kaffe. Jag köpte en fulltårta igår men den smakade jävligt dåligt. Jag försökte både ge bort den och glömma den men det gick åt satan så nu ligger den här på bänken i köket och svär åt mig.
Såja. Koffein och knark.

Jag har otroligt svårt att skriva här på mammas miniatyr dator. Den är verkligen pytteliten men fyller sin funktion med bravur. Det gäller bara att inte yva på med fingrarna så djävulskt när man ska skriva. I alla fall har jag firat jul nu. Har ni hört på maken? Jag var hos mormor och käkade julbord som var gott som fan. Garvade åt mormodern också. Så härlig som hon är vill jag absolut också bli när jag blir gammal. Bara sitta och le ovh vara hur nöjd som helst över lite allt möjligt. Sedan for vi vidare in i en skog och till en stuga där lillebror, hans tjej och hennes släkt firade. Där fanns det tv hundar så jag satt givetvis på golvet resten av dygnet. Bessie är en mycket fet och gammal hund men lyckligare jycke får man leta efter. Man behövde bara titta på henne så började sansen dunka. Så söt. Den andra har jag varit hundvakt åt så vi var redan bästisar. Vi spelade brädspel och surrade och vips så var dagen över och alla ville sova. Hem igår till byn igen där jag och mamma fortsatte slappa och bara kika på varandra och film. Eftersom vi båda varit extra snälla fick vi varsin whiskey till filmen. Vi sloknade som två små ljus ganska fort. Idag vill jag till stugan. Det är sol ute och allt jag gjort hittills är ätit mat och suttit ner. Jag skulle vilja skotta snö, promenera och andras en sjujävla massa kubik med frisk luft. Det konstiga är att det inte varit någon hemvändar anda. storebror for ut och ryade igår men jag kännde inte för det. Jag kanske börjar bli för gammal? Det hoppas jag. Jag har påbörjat storslagna planer på att införa diktatur och ondska i världen. Jag har en medhjälpare och stor del av helgen har gått åt att komma på otyg. Förse alla med för små skor till exempel. Spela Carolas "jul i betlehem" hela dagarna samt införa konstant december med lite pengar och ständig julstress är några av planerna. Jag hyser stora förhoppningar att detta blir bra. Ha..givetvis ingår ju inte vi själva i de där planerna. Vi ska vara de som har det bra vilket gör det än jävligare för de som plågas. Mouahaha.
Nu får jag en påtår kaffe och alla andra får kall sump!

Arrividerchi....för så stavas det säkert!

Det är vetenskapligen bevisat nu för det var någon som sa det. Egentligen är det väl allt som behövs för att det ska vara sant. Jag anser det strängeligen. I övrigt sitter jag coh putsar min gloria idag (igen?) för jag ställde upp för polare igår när hon kände sig strandsatt. Me to the rescue. Nu saknas det bara en snygg dräkt i lycra eller...spandex eller..vad är det stålmannen och läderlappen (hahah by the way) syr upp sina dräkter i? Jag är smart och tror på spandex men läderlappen (haha igen) har stoppat in plåtar under sin så att ha blir lite tuffare. Stålmannen behöver inte det för han är från en annan planet..som hette...något...pappan hans hette...Jor-El(?) och gav honom superkrafter som stål. Stål är världens hårdaste material. Det är därför man gör svärd av det. Men jävlar. Ja måste ju gå till jobbet nu. Hej då!

Varför i hela världens namn är julbordet fyllt med så äckliga saker som så många anser "måste" finnas där. Ta till exempel prinskorv. What the fuck liksom. Det är inte äckligt men astråkigt. Köttbullar också. What´s the bid idea? Jag fattar inte. De där små jävlarna kan man ju äta året runt. Revbensspjällen vill jag inte ens gå in på för de är bara torra små köttklumpar som benen fortfarande sitter fast på. Janssons frestelse är inte särskilt frestande enligt mig. Sedan olika former av rå lax med olika gröna saker på och TA RAAAH; helt olika rätter. (yeah right! Jag kallar det fisk).  Istället vill jag införa krispiga små fiskpinnar och lättsmälta pizzabitar. En sallad av morötter och gurka och mängder med trocadero att skölja ner det med. Julmust är ändå schitzofrent och går även under namnet påskmusk. Det är fusk! Det är vad det är och jag köper det inte. Sedan finns det määäängder med små vinröda korvar som är uppskruna som är gjorda av älg, ren, utter och ankvaginor. Huvudsaken är att djuren blir jäääävligt domesticerade. Människan rules!
Till efterrätt blir det skumtomtar (som fortfarande får vara kvar) och knark så folk håller sig lugna och glada.
Ahh..det skulle vara ett bra julbord. På mitt julbord finns det även havrekex. Det är en fin tradition som vi känner för i min familj. En gång bakade jag dem och satan vad det luktade. Hjorthornssalt är vidrigt. Alltså..är det hjortens horn som vi kapat av och malt ner? På allvar?!?! Det hoppas jag i alla fall.
Nu ska jag ut och gå för det regnar ute. Jag ska gå genom skogen och lyssna på skräckmusik och bli rädd. Sist jag gjorde det fick jag en kvasipsykos när jag gick över en träbro. Det kändes precis som att en stor satans hund kom kutande bakom mig för bron vibrerade. När jag kollade bakom mig var det givetvis helt jävla tomt. Jag blev så rädd att det gjorde ont i kroppen. Så najs!

Har så mycket fritid att hantera just nu. Inget mer jobb idag och sedan sovmorgon imorgon. När jag sätter mig ner och funderar så märker jag snabbt att jag inte tagit det lugnt på ett jävla tag. Helgen spenderades ju i byn och sedan var det julbord och rollspel och fan och hans kusin. Det märks även på min lya att ägarinnan inte varit i krokarna mer än korta (inaktiva) stunder. Det ser ut som skit. Jag vet vad ni säger..jag kan fan höra er era jävlar! "nämen så stökigt kan du väl ändå inte ha" men tänk för att jag kan det. Det är en cykel som tar upp hallen. I mitt sovrum kan jag inte se golvet. Vardagsrummet luktar illa på grund av mat som jag inte tagit bort bara för att...ja...ids inte. Ingen annan gör det åt mig heller och det är LÄTT det jävligaste. Mina hyacinter har blommat över och luktar numera på tok för sött. Jäst blomma. Går det? Sedan luktar hon som bor där inte direkt liljekonvalj idag heller. Orka duscha jämt och ständigt. Jag var fin igår och det kanske räcker för då var jag på julbord och folk runt omkring mig försökte ha aptit. Idag har jag ont i håret av allt shit jag stoppat i det. Det står rakt upp av sig själv och det finner jag en aning lustigt.
När jag får jullov som alla andra barn ska jag kanske experimentera i detta lite...dynga alltså. Jag hade en vän förut som nu har flyttat iväg och en gång hälsade jag på där. I Sverige tar man av sig skorna när man stiger innanför ytterdörren, men han sa åt mig att genast ta på mig dem igen för "han visste vad som fanns på golvet". Direkt så långt har det inte gått än. Men...i teorin KAN jag låta det gå så långt om jag bara känner för det. Idag känner jag dock inte för det. Jag har bara hybris och vet inte vad jag ska ta mig till all ledig tid. Jag tror det blir överslagshandling och så fikar jag bara limpmackor istället. Jag känner på mig att det var något väsentligt jag skulle rapportera om, men det är som bortblåst nu. Det blir så ibland. Jag får be om ursäkt igen.

Planerna för imorgon går ut på att njuta av mitt världsbästa jobb. Kände idag då jag satt och grisade aaasgod mat med brudarna och tiden bara försvann och likaså min enorma öl. Råsöt kille kom och samtalade. Han ska jag adoptera. Nästa gång ajg se honom ute måste jag heja. Sedan var det bara vår grupp som verkade visa något intresse att minga vidare. Alla andra drog fort som fan. POFF så var alla borta så det var bara att pallra sig iväg. Det var ett mycket gemytligt lotteri där. De flesta priserna..ja jag skulle kunna säga att 99% var choklad i olika färger och former. Förutom ett pris som var...en jävla trädgårdstomte! DEN ville jag fan ha. Jag höll tummarna så att de blev blå men i helvette på en sten. Istället fick jag en påse jordnötter...som var underbara. Missförstå mig inte..men en påse jordnötter är inte en trädgårdstomte.
I alla fall...brudarna var där och jag kände att de (liksom jag) är på elitnivå i bästhet rent utav.
Jag borde luta ikull mig men jag är lite uppspelt. Måste vara tjusig imorgon och svassa runt på universitetet. Det finns folk där. De flesta är skumma och vill skumma saker men det finns pärlor. Jag lovar härmed att aldrig bli skum student i hela mitt liv. Ja..idag var det en skum dag. Drog iväg med bilen för att kolla om det fanns något vi ville ha på Västerslätt. Där inne bland kartonger och truckar hittade jag en Patric. Jag trodde han bara rev biljetter, men han multitaskar.

Nejmen satan motherfuckers! Det här går inte alls. Jag har shit to do!! Fuck off!

Ja. En trevlig dag. Spontanfika med sötis tjej igår då vi konstaterade att vi ville se skräckfilm så vi gjorde det eftersom vi i regel gör som vi vill. Sovmorgon idag ett litet tag för släktingar skulle komma hit efter de varit på bilbesktning. Jag var snäll och bjöd på kaffe och plockade bort illaluktande saker och städade undan innan de klev innanför dörren. Jag fick hjälp att bryta mig igenom det cykellås som nu är helt obrukbart på grund av avbruten cyckelnyckel. Sedan skulle de hem igen och jag skulle få skjuts ner på stan.
Nu är det så i norrland att det är lite varmt och sedan lite kallt och sedan varmt igen..följt av kyla vilket gör att låsmekanik och även all annan jävla mekanik flyger åt satan och slutar funka. Man skulle kunna tro att jag efter 30 år i norrland lär mig hantera frusna saker men det har inte riktigt sjunkit in än. Så denna gång var det bildörr som inte ville stängas. Första indikationen på att det håller på att barka iväg åt fanders är när dörren inte går att öppna utan man måste slita upp den. Ja..den satt fast och jag slet mot bättre vetande och sedan ville den absolut inte stängas. Storebror verkade tro att ju hårdare man smäller desto större chans att dörren inser sitt misstag, ber ocm ursäkt och stänger sig själv sedan lydigt. Men..givetvis sket dörren fullständigt i hårda smällar. Peta på med skruvmejsel, elda med tännstickor OCH tändare, spraya med 5 56 och svära verkade inte heller funka. Så mina släktingr tar till den sista utvägen nämligen att vråla på varandra och bli skvatt galna. Hade detta skett antingen på film eller totala främlingar hade jag skrattat gott åt hela scenariot, men nu var det två människor jag känner som gladeligen alstrade så mycket aggression att de lätt kunde dra på sig en dubbelsidig hjärtsnörp. Personligen ansåg jag att man kanske skulle försöka värma upp bilen i hall eller köpa låsspray på mack men..det blev inte så. Lösningen blev ett snöra som spändes upp mellan dörrarna så att de inte skulle fara upp någon gång under de fem mil det tar att köra hem. Har de tagit sig hem? Känner jag skvattgalen storebror rätt så var de hemma efter 25 minuter eftersom han kört 160 km/h medan modern skriker av åkrädsla blandat med ilska och förtvivlan. De där två ihop är en karusell. Det är bara att åka med när de sätter igång.
Så nu känner jag mig helt spak och dagen tappade sin rytm. Vars var jag på väg? Bibblan?

Direkt utanför dörren började det. Det var svart ute och svart i min själ. Själen var grymt grinig och helt utmattad. Ingen sömn. Ingen mat. Ingen ro och en hel del ilska och jag lät gå ut över allt och alla. Det var inte många som slapp undan mina mentala käftsmällar på min promenad i regnet hem från jobbet. Dels för att det var så otroligt Silent Hill längst med cykelvägen att jag hela tiden i ögonvrån skymtade de där armlösa monstren som spyr galla på en. Paret som kom gående med hund blev snabbt ihopmonterade till ett skinlöst, maskätet vidunder...och jag njöt. I natt ska jag kanske sova mer än två timmar med samtidigt är jag lite sugen på att se om det kan bli ännu sjukare eller om jag bara somnar stående till sist..eller svimmar. OM man inte har sovit och man inte är sömnig utan bara uttråkad så kan det ändå inte vara farligt om det inte håller i sig längre än några dagar. Då är det bara att njuta av alla udda beslut jag fattar. Insomnia är hur intressant som helst och jag vet att andra i min familj har samma symptom lite nu och då.
Fy satan så disträ jag är. Dessa få ord har det tagit 47 minuter att knåpa ihop. Däremellan spacear jag ut och funderar på framtida drag. Smarta drag som jag ska vara nöjd över en lång tid framöver. Måste retuchera lite i vardagen och då menar jag mest mig själv. Gillar inte den där jävla idioten som hänger på 33D.

Efter rejäl middag och åtta timmars sömn kommer hon att framstå som en puttinuttig jävla älva igen som kan allt och är stark. Huuuuuuu. Nä fuck this shit!!!

Det är ett år sedan min pappa dog. Natten till idag för 365 dagar sedan slutade han andas. Jag höll hans hand och ville inte riktigt släppa den medan klockan tickade på. Jag kan verkligen inte förstå att det gått ett år redan. Vad hände med 2008? Var den något annat än kaos och förvirring? Nu går vi in på andra varvet och jag måste börja hoppas igen. Något som förvånar mig en hel del är att jag inte kommer ihåg exakt när han dog. Borde inte sådan klockslag etsa sig fast i en evighet? Nä..inte för mig. Det var den 7/12 och det var någon gång på natten. Jag vet att jag kan kolla tillbaka i bloggen och se men det är fusk. Jag föredrar hellre att inte komma ihåg. Att minnen från de sista månaderna av pappas liv är suddiga gör mig bara glad. Det är ändå så jag kämpar så hårt att inte minnas honom. Jag saknar dig pappa. Jag tycker att han bode ha fått vara kvar men jag får aldrig bestämma något och inget blir som jag vill.

Bortser man från det faktumet att det råkar vara ett år sedan så har helgen varit rolig. Konsert på fredagen och mingla med kompis. Sov typ hela lördagen och kände min varm och luddig. På kvällen var det julfest hos rollspelskompis och jag fick med en tjejkompis dit som jag saknar att mingla med. Nu vankas det snart bastu och rollspel och sedan börjar en vecka till återigen.

Nja...jag vet ju inte egentligen hur det stavas men det skiter jag i nu. Istället ska jag berätta om hur snäll den iskalle hårdrockaren var igår. Först tog hon en hurtig promenad för att få lite dagsljus och frisk luft. Det gav mig spring i benen. MÅlet var att fara ner på stan och inhandla glödlampor. Utan sådana blir ett hem rätt så mörkt och det är dåligt när man ska lägga pussel och annat livsavgörande. Så..mot El-Kedjan I went. Jävlar vad mycket fina ljust de hade. Näst efter blomsteraffären är nog den min favorit. Undra vilken utbildning man ska ha för att jobba i lampaffären?
Jag hade även en andra agenda och det var en kjol jag tänkt ut i skallen. Inte så avancerad utan snarare tvärtom. Svart, tajt som fan och kort. Jag fann den till sist. Hittade även en julklapp till mamma. Perfekt eftersom de ska kosta 100 spänn. Det har vi bestämt. Jag har hittat åt bröderna också men inte betalat dem än. Ja..just det...jag var ju snäll också. Letade så smått en klänning att ha vid nyårsfesten och den hann börja skymma ute. Då ser jag en tant som gör en feting vurpa med sparkcyckeln mitt på vasaplan. Jag och en snäll kille hjälper henne upp. Samlar ihop hennes tillhörigheter. Det absolut sötaste var när killen lyfte upp henne på fötter igen och insisterade på att hon inte var tung. Tanten fnittrade och rodnade vid hans ord. Vad lite det behövs ibland. När jag steg av bussen här hemma kutade det en unge över vägen och tänkte inte alls på att det kom bilar. Han var så där tankspridd som bara barn kan vara ibland så jag vrålade åt honom att akta sig. Idag fortsätter min gloria att växa då jag ställde väckaren för besök från kompis som skulle låna symaskin. Tre timmar tog det och vi mäste fortsätta imorgon men roligt hade vi.
Nu ska jag snart ta en skön promenad till jobbet och göra lite nytta där och imorgon gör jag ett tredje försök på simning.

Såja. Det var en coola tuffa mördarhårdrockarens liv de senaste dagarna det. Hahah...