Do you have a flag?

All heder åt Izzard som underhåller mig och får mig att fnissa. Jag kom på att det var femtioelva år sedan jag skrev något här. Det kom jag på när jag satt och skrev i den verkliga dagboken som får behandla alla verkliga bekymmer och funderingar som jag helst inte lägger upp för offentligheten. Men var ska jag börja?
Jag har inhandlat ett nintendo DS och det tar väl upp mesta delen av min tid. Igår tog vi en rejält jävla lång promenad som kryddades av extremsport...eller...lite extremt..eller...inte så farligt. Men lite coolt var det. Eftersom det stormade igår ville jag ut och gå och känna av moder natur när hon rasar. Framme vid nydalabadet ser vi att den långa bryggan ligger kvar och galopperar i vattnet av alla vågor. Den ska vi givetvis ut och traska på. Läskigt och roligt. Det slog upp vatten på bryggen för det blåste så hårt. Sen hittade vi varsitt träd att välta. Detta gjorde att vi fick känna oss delaktiga i moder naturs arkitektur. Vi var duktiga. När jag kom hem var jag jävligt trött och tyckte att klockan borde vara läggdags..men den var bara typ 16 eller nått sånt. Så jag började spela lite...mycket. Jag spelade fram till 03 på natten. Men jävlar vad jag hann med mycket. Dödade lite ledare och skaffade en slavage arm och en borr och annat smått och gott.
En annan dag innan det jag just berättade om var jag på stan i många jävla timmar. Men jag hade med mig en suverän kompanjon så det slutade fan med att jag kom hem med många kläder och skor och spel och en jävl massa annat. Skorna kan jag skriva om i ett helt egen kapitel men jag ids inte. De är sååå snygga och har hög klack. Jag har blivit kvinna..eller nåt annat.
På lördagen kom mamma och pappa och två vovvar förbi  för att fira mig. Jag fyller år någonstans i krokarna och de gav mig presenter. Först var det bara en träpinne men det visade sig vara en spalje till balkongen. YAY! och en skåp till badrummet och lite annat. De är snälla, men satan vad tungt det var att se pappa så där hängig och sjuk. Han är så mager och orkar ingenting. Han ville bara hem. Jimmy var så snäll och brände 4 skivor åt honom med någon countrysnubbe och två skivor men nån annan snubbe åt mamma så det blev glada i varje fall.
På aftonen orkade jag inte med ett enda piss. Jag låg i soffan bara och existerade...knappt.
Humm..hum.....ja.....såatteh....nu får det räcka.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0