Sagan ocm konungens årsinkomst

Cyklade hem från jobbet idag och kände att jag vill fara hem till mamma och hänga med henne lite. Så i eftermiddag blir det buss mot Nördis. Buss därför att det är skönare att åka än att köra. Så funkar jag. Kan jag slippa köra bil så är jag glader. Eftersom mamma bor i en liten rutten by så bad hon mig införskaffa en mascara åt na. Det finns bara apotekets mascara där...eller konsums. Det finns en borde som vibrerar när man trycker på en knapp. Hur lat är man inte då? Inte ens idas gnida in svart färg på några strån. Tänker på gammeldags mascara då man spottade på en svart kaka ungefär och hade en pytteliten kam som man kletade i det svarta med och sen på fransar här och där..men nu var det inte det jag skulle prata om.
Igår var jag nere i centrum av den stora staden och var bestämd på punkten att jag skulle hitta något åt mitt fejs. Det lider ordentliga kval nu när det sitter på en människa som inte ids bry sig. En dunk med allmän kräm med pump är det som stått till förfogande. Det har osm räckt tyckte jag, men nu börjar det se överjävligt ut i hyn. Samtidigt ids jag sällan pjollra på med vadd hit och rondeller dit och förtioelva flaskor i miniatyr med shit i. Vad jag däremot orkade köpa (och då var det LYX i min värld) var ett slags serum som tydligen ska återfukta och inte fetta in som krämer gör. SKumt tyckte jag men jävlar i lådan vad det funkade gött. Min ansikte jublar och strålar..eller något ditåt. Det är ändå lite skönt att pyssla om sig själv lite. Även om det bara handlar om att smörja in sig med good shit eller sträcka ut ryggen ordentligt eller äta en asgod kaka till kaffe. Å då är det inte äckelkaffe för 29.90 från ICA utan BRA kaffe. Nu ska jag packa väskan. Hinner inte skriva mer nu. Hej och då.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0